Igår slog tristessen till och goda råd var dyra (läs: Birsta är dyrt). Så efter frukosten chockade jag ungarna med att föreslå en sväng till Tarzanstigen. Och det var de inte sena att haka på...skulle visa sig senare att de hade förväntat sig fika oxå, men det fick de finna sig i att vänta med tills vi kom hem igen.
Markus har varit och traskat där med barnen några gånger, men för mig var det första gången. Det skulle visa sig att det var både längre och farligare än vad jag hade trott. Herregud!! Inget för en människa med höjdskräck! Men barnen fick sig ju ett gott skratt åt sin hariga mamma som gick runt flera av hindren! :)
Vi hade en mysig stund där i den trollska skogen...och fler gånger blir det, och då får både pappan och hunden följa med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar