Avskedsturné

Ja lite så känns det.

Imorse avverkade jag den sista (?) onsdagspromenaden med Carola, det var vi tvungna att fira (?) med en fika. Så vi avverkade ca 3-3,5 timmar tillsammans idag...och riktigt trevligt hade vi, eller iallafall jag! Jag är självisk!
Nu får vi försöka pussla med kvällarna istället för att få röra på fläsket och få ventilera vardagen.

Efter hämtningen av barnen så gjorde vi oss i ordning för att åka och fira Sara, lillebrors sambo, som fyller år idag! Hipp hipp hurra!!
Även där kändes det lite som att; ja, vi får se när vi ses igen.

Direkt därifrån till familjen Winsa...HUR ska vi få ihop dejter framöver?!?! 2,5 timme sprang iväg med en väldans fart, och när vi åkte hem så tröstade vi oss med att; Ja vi lär ju ses i slalombackarna nån gång iallafall.

Med ens så känns det helt plötsligt helt överväldigande att börja att jobba på måndag. Hur ska vi ha tid att träffa folk sen?!
Men va´fan!? Folk jobbar ju hela dagarna överallt, och har ändå vänner kvar, så nog löser det sig även för mig?!
Eller....