Just Breathe

Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det känns, efter månader av sömnlösa nätter, månader av tårar och känslomässig berg och dalbana, att äntligen få vakna utan att ha känslan av dödsångest i bröstet.
Att vakna varje morgon med panikkänslor är inte roligt.
Jag längtade då efter en morgon utan dessa känslor...tvivlade på att jag någonsin skulle komma dit igen.

Jag gjorde en tatuering, som för alltid kommer att påminna mig om de tunga stunderna, och hur allt löser sig, bara man andas.
Jag hade så fint stöd, som påminde mig om att andas, ta en dag i taget...ja vi var nog nere på en minut i taget...

Imorse vaknade jag, utan känslan av panik...med en arm runt mig och en puss i nacken...
Imorse vaknade jag lycklig. <3